Politikerförakt

Malin Lernfelt skriver om politiker med maktambitioner
i dagens GP.
Eller rättare sagt: hon skriver om statsvetaren Patrik Öhberg
som disputerar imorgon på en avhandling om ovan sagda.
Jag har inte läst avhandlingen och vet inte om jag är sugen på att
göra det heller.

Men det är inte Öhbergs avhandling jag vill kommentera här utan
det Lernfelt skriver om den.
Jag blir egentligen inte förvånad,
men likafullt trött när hon måste slutklämma med
att det är bättre med politiker som är tydliga med att de
har maktambitioner än med
"hycklare som ljuger väljarna rakt upp i ansiktet"

Ursäkta mig, var finns det ömsesidigt uteslutande
i dessa båda personlighetsdrag/beteenden?
Kan en maktlysten person inte ljuga?
Är en blygsam person per definition en lögnaktig smygstreber?

Det brister i logik och luktar politikerförakt lång väg