tisdag 27 september 2011

Bota homosexualitet?

Vad ska vetenskaplig kunskap användas till?
Genom historien har forskare ofta fått skulden när deras upptäckter använts på ett destruktivt sätt. Exempelvis anses Robert Oppenheimer vara skyldig till att två atombomber i andra världskrigets slutskede släpptes över Japan. Delvis är detta säkert rättvist, han var förvisso inblandad i processen, men man måste också betänka att det, förstås, inte var han som fattade beslut om att de skulle användas på det sättet.

SVT:s Vetenskapens värld firar 40 år i år och i gårdagens program firade man detta med att visa lite klipp från då, 1971. Bland annat fick vi se en ung Arvid Carlsson, sedermera Nobelpristagare i medicin, uttala sig om att hans metod att påverka hur hjärnan arbetar, genom att på eletronisk väg störa kommuniaktionen mellan hjärncellerna och på så vis bl a lindra psykiska sjukdomar, även skulle kunna användas till att bota homosexualitet.

Jodå, jag vet att detta var 1971 och att Arvid Carlsson förmodligen vet bättre nu än att kalla homosexualitet en sjukdom. Men det är ändå intressant och viktigt att fundera över vem det är som bör bestämma vad vetenskaplig kunskap ska användas till. Är det forskarna själva som, per definition, ska göra det eller är det någon annan?

Svaret är självklart: någon annan! Det vill säga: alla vi som lever i samhället, tillsammans. Politiska beslut ska ligga till grund för hur vetenskapen används.

3 kommentarer:

  1. Just så Annika. Politiska beslut framarbetade i en konstuktivt, lyssnande samtalsanda!

    SvaraRadera
  2. Vid sidan om "bör" kan vi även diskutera "är". Jag skulle gissa att det är sociala och politiska maktförhållanden som avgör vad som händer med en uppfinning, med forskningsresultat eller rentav med ställningstaganden. Och just därför bör forskare vara medvetna om de maktstrukturer inom och med vilka de arbetar. Oppenheimer kan inte försvara sig med att det bara var kul forskning eller "vetenskap i sig" (Heinar Kipphart har gjort en teaterpjäs om just detta), eller att han inte hade en aning ... Einstein var medveten om maktförhållanden och tog ställning - vilket visar att det är en möjlighet.

    SvaraRadera
  3. Eddy: att politikerna ska lyssna, både på forskare och andra som har uppfattningar, är för mig lika självklart som att det faktiskt är politikerna som ska lägga fast ramarna för vart samhället ska ta vägen.

    Epi Steme: Självklart är makt en viktig aspekt! Makt genomsyrar samhällets alla arenor och det går förstås inte att naivt bara slå sig till ro med att man inte visste. Det är en skyldighet att veta! Men är man i underläge ska man inte pekas ut som skyldig.

    SvaraRadera