Idag är sista arbestdagen på ett tag och då passar det bra att tänka kring frihet. Många är de människor som en sådan här dag känner en intensiv känsla av frihet. Eller kanske snarare befrielse. Att bli ledig betyder inte bara sovmorgon, lata eftermiddagar i hängmattan och tid att vara med nära och kära utan också (och kanske framför allt) frihet från någon som hela tiden säger åt en vad man ska göra. Frihet från en känsla av att vara kontrollerad och övervakad, misstänkliggjord. Det handlar återigen om klass! För mig som har privilegiet att ha ett jobb som är fritt, som ger mig rätt att jobba hemifrån, som innebär att jag själv i väldigt stor utsträckning avgör vad jag ska göra och hur jag ska göra det, är det inte det som är den stora skillnaden mellan arbetsdagar och andra dagar.
Det är lätt att tro att frihet handlar om att jag ska bestämma allt själv. Ju mer jag får bestämma och välja på egen hand, utan att behöva ta några hänsyn, desto friare är jag. Inom den politiska filosofin brukar man kalla detta för negativ frihet eller frihet från. Dvs frihet från tvång, krav, begränsningar etc.
Men vad betyder det egentligen? Och vilken människosyn blottlägger denna uppfattning? För mig är det fullständigt självklart att vi människor mår bäst i grupp och att leva i grupp innebär att man måste anpassa sig. Och det är inte något nödvändigt ont, det är ett nödvändigt gott. Själva anpassningen som sådan, att bli till i samspel med andra, i ett givande och tagande, i flexibilitet - det är ju det som är att vara människa!
Jag tycker att det är spännande att tänka på ordet människa, inte som ett substantiv utan som ett verb: att människa. När jag kommer hem till min man i eftermiddag så människar vi tillsammans: vi bestämmer vad vi ska äta till middag, om vi ska ta en promenad efter maten, om vi ska se en film eller kolla fotboll. Jag ger, han ger. Jag kan inte bestämma själv om jag vill vara två eller flera, då får jag vara ensam. Men att bara vara jag hela tiden är inte att människa, det är inte frihet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar