Jag läste just Martha Nussbaums nyligen utkomna bok The New Religious Intolerance. Det var lika delar nöjes- och nyttoläsning. Ett sätt att sätta igång hjärnan inför en ny termin men samtidigt inget i nuet nödvändigt. Just det där: att få lov och tid att läsa en bok som jag inte ska undervisa på - i alla fall inte just nu - utan som jag läser för att jag vill bilda och bredda mig, det är en av de saker jag verkligen älskar med mitt arbete. Det är en ynnest och jag känner mig väldigt privilegierad.
Boken är, som vanligt när Martha Nussbaum skriver, klok och tillgänglig. Utgångspunkten, det som driver henne, är planerna på ett muslimsk bönecenter ett par kvarter ifrån Ground Zero och de protester dessa har mötts av, särskilt inom den kristna högern, men även bland många mer sansade amerikaner. Nussbaum funderar över hur det kommer sig att så många reagerar och vad det är som gör att muslimer drabbas av mer och värre fördomar än andra grupper, även i ett USA där frihet för och tolerans gentemot olika religiösa grupper genom århundradena varit ett viktigt värde. Hon menar att många drivs av rädsla och att rädsla, till skillnad från t ex ilska, är en primitiv känsla och därför svår att argumentera mot. Hon gör ändå ett synnerligen lyckat försök, som i och för sig troligen bara når oss som redan är frälsta, men som ändå behövs.
Nussbaum undviker att diskutera frågan i termer av kulturrelativism eller inte och det kan hon måhända få kritik för. Jag tycker dock att det är befriande att slippa det sedvanliga, tröttsamma - men i vissa miljöer nödvändiga - tugget om att det inte finns något likhetstecken mellan att vilja förstå och att acceptera. Hennes bok är ett lysande exempel på ett försök att förstå som inte innebär ett accepterande. Kan varmt rekommenderas!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar